För jämställt, solidariskt samhälle
och rättvis fördelningspolitik!

Vänsterpartiet säger nej till vinstuttag i välfärden. Vi vill inte att företag ska kunna bedriva
skattefinansierad välfärdsverksamhet, där bara en del av skattepengarna går till verksamheten
och resten till aktieägarna. Varje skattekrona ska användas till det den är avsedd för. Vi
är därför också positiva till privata lösningar – exempelvis föräldra- eller personalkooperativ,
ideella stiftelser eller företag utan vinstintresse – så länge allt överskott återinvesteras i verksamheten.

En levande och frodig kultur är av stor vikt för vårt välbefinnande. Vänsterpartiet vill att
alla ska ha möjlighet att ta till sig och själva skapa kultur. Allt du skapar är kultur – en
färgglad stickad tröja, en vardagsvideo, en keramikkruka, en berättelse, en glänsande veteranbil
– och för detta måste det finnas bra lokaler i kommunen. Alla biblioteken ska vara kvar
och deras roll stärkas. Kulturskolan ska få blomma och den ska vara avgiftsfri och fånga in
alla barn. Kulturföreningarna ska stödjas och få en viktig roll i samhället, liksom Tomelilla
konstsamling. Mer musik till människorna. Låt kommunen finansiera det storslagna projektet
Stolt&Nykter!

Det är länge sedan det byggdes bostäder i någon större utsträckning i Tomelilla. Det är en
skriande brist på små, billiga bostäder för ungdomar och äldre. Det kommunala bostadsbolaget
Österlenhem ägnar sig åt att förvalta, men har inte byggt en enda lägenhet på många
år. Vänsterpartiet ser bostadsbyggandet som en viktig del i att göra Tomelilla till en attraktiv
kommun för företag och människor – bygg för ungdomarna och framtiden! För att spara
mark kan man bygga fyravånings punkthus med fyra marklägenheter och tio till tolv olika
stora lägenheter i de övre våningarna.

Barnen är vår framtid. I dag går det en pedagog på 20 barn på förskolorna och det säger
sig självt att personalen inte hinner med allt den vill göra för barnens bästa, hur mycket
den än anstränger sig. Vänsterpartiet vill minska barngrupperna i förskola och på fritids. Vi
vill också ge föräldrar med obekväm arbetstid möjlighet till barnomsorg på kvällar och nätter.
Vi vill att föräldrar och barnomsorgspersonal ska få chansen att ge barnen den bästa starten i
livet!

Skolan ska ha tillräckligt många specialpedagoger och resursassistenter för att möta barnens
olika behov. De elever som behöver stöd ska få det redan från förskoleklass. Det är viktigt
att skolans resurser används där de gör mest nytta. Gratis kulturskola till alla barn och inga
avgifter ska tas ut för skolresor, utflykter eller kultur. Från förskoleklass ska alla barn få en
halvtimmes fysisk aktivitet varje dag. Alla tendenser till diskriminering och kränkningar ska
omedelbart diskuteras och stävjas.

Äldreomsorgen måste förändras i grunden. All äldreomsorg och LSS-verksamhet ska åter till
kommunal demokratisk styrning, där Tomelillas skattebetalare har full insyn i verksamheten.
Det behövs fler händer i vården – personalen går på knäna och det drabbar en sårbar
grupp i vårt samhälle. Personalen ska alltid erbjudas heltidstjänster och befrias från att räkna
minuter i stället för att ta hand om de äldre. De ska ha löner som man kan leva på och slippa
delade turer som styckar sönder arbetsdagen. Utbildning i demensvård och demensboende är
ett måste liksom trygghetsboende för dem som behöver det.

Centralorten ska förtätas, så att en mindre del av åkermarken används. Alla nya hus ska byggas
av miljövänliga material och värmas med solvärmefångare; passivhus med solceller på
taket. Biogasdrivna minibussar, gärna anropsstyrda, ska pendla mellan byarna och Tomelilla,
så att byborna inte tvingas köra bil i onödan. Fler cykelvägar! För långpendlare ska det finnas
pendlarparkeringar. Den mat som lagas till skola, särskilt boende och hemtjänst ska så mycket
som möjligt vara rättvisemärkt, ekologisk och närodlad. Upphandlingssystem som gör det
möjligt för mindre producenter att vara med i offentliga upphandlingar gynnar både lokalt
företagande, miljön och klimatet.

För oss i Vänsterpartiet är det självklart att alla människor har lika värde och samma rätt
till ett gott liv utan diskriminering och misstro, vare sig man är född i Mogadishu, Kabul,
Santiago, Norrköping eller Onslunda!

I strålande försommarväder efter en ganska kall och regnig vår var det dags för Vänsterpartiet Tomelilla att ge sig ut för att träffa folk inför EU-valet. Fredagen den 16 maj samlades vi utanför Coop Extra för att sprida information om vilka frågor Vänsterpartiet tycket är viktiga att tänka på inför valet.

En av de viktigaste frågorna är det frihandelsavtal mellan EU och USA som exempelvis skulle innebära att USA-baserade företag kan stämma ett EU-land om lagar införs som försämrar företagets vinstmöjligheter. Om en förhoppningsvis ny svensk regering tar bort möjligheterna till vinst i välfärden kan Vardagas (f.d. Caremas) amerikanska ägare KKR stämma svenska staten inför en särskild EU-domstol om handelsavtalet sluts.
Vänsterpartiet är också det parti som kämpat mest i EU-parlamentet för feminism och kvinnors rättigheter. Vi behövs också för att försvara löntagarnas rättigheter och för att alla som arbetar i Sverige ska få goda villkor och kollektivavtal.
  EU-valet är ett viktigt val för alla, och det är också viktigt att vi röstar in lite vett i EU. Rösta V mot vinster i välfärden och ökad jämställdhet.

Så var de första valaffischerna inför EU-valet uppe i Tomelilla. Vid brandstationen och vid församlingshemmet står nu de första, och fler ska det bli!

Efter stort rabalder på Facebook och i andra sociala medier blev det till slut så att Sverigedemokraterna tvingades ut från manifestationen mot rasism och främlingshat. Varför Miljöpartiet bjöd in dem från början är och förblir en gåta. Ingen – inte ens Sverigedemokraterna själva! – förstod hur man kunde vara så korkad så man bjöd in dem till en manifestation mot allt vad de står för.

Slutligen, efter att ha fått bassning från mamma och pappa i Stockholm, hittade man ett sätt att stänga ute SD utan att tappa ansiktet allt för mycket, och Linda kunde hålla sitt tal på manifestationen. Hade SD fått vara med fanns det ingen chans för oss att manifestera, även om V är det parti som står för den allra mest generösa synen på flyktingpolitik och som är allra mest emot rasism och främlingshat.

Så för alla er som inte hade möjlighet att vara med på torgmötet fredagen den 21 mars, här är det fina talet som Linda höll och som drog stora applåder och hejarop:

”Det är så fint att du tagit hit honom. De är så söta.”
”Vilka då?”
”Ja, men jag menar det är så fint att de får komma hit.”
”Nu blir jag lite nyfiken. Hur menar du nu?”
”Ja, men de får det så mycket bättre här, de som kommer där långt borta ifrån.”
”Jag och min son kommer ända från Tomelilla.”
”Ja, men det var ju inte…”

Jag vände den äldre damen ryggen och gick därifrån. Denna händelse utspelade sig på torget i Ystad förra sommaren. Idag hade jag inte gått därifrån. Idag hade jag tagit fighten och det hade troligtvis varit den äldre damen som hade vänt mig ryggen. För vad som krävs är handling! Vi måste våga vägra rasismen, i alla dess former och skepnader! Vi måste alla ta kampen!

Alla demokratiska partier har ett ansvar för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet, men för att lyckas måste vi knyta breda demokratiska allianser. Vi i Vänsterpartiet tar vårt ansvar och vi tillåter inte att högerextrema krafter skriver dagordningen. För när det händer flyttar även andra etablerade partier sina positioner. Det har blivit möjligt att stå för en politik med rasistiska undertoner. Idag har vi en samhällsdebatt som är vriden i en skrämmande främlingsfientlig riktning, en riktning som normaliserar rasisterna. Att vi har ett rasistiskt parti i riksdagen är illa, men när andra partier steg för steg sakta men säkert övertar deras politik, det är värre.

För ett par veckor sedan besökte jag med min son en familj som flyttat in här i Tomelilla. Vi möttes av en mer eller mindre tom lägenhet. Vi möttes av en sargad familj som sov på tunna bäddmadrasser och åt på en matta i köket. Våra nya vänner var inte ”nyanlända”, för det är man inte efter två månader i en kommun eller nästan två år i ett land. Man är bara åsidosatt på grund av härkomst. Det var inte bara jag som reagera med bestörthet på vad vi såg, även min 2årings nyfikna ögon uppfattade de tydliga orättvisorna. Men Noah bjöd sin nya kompis Ali på ett Marie-kex och sedan var isen bruten. Noah sa ”bil”. Ali svarade, vad jag förmodar var bil på persiska. De brydde sig inte det minsta om att de inte var i samma ålder, såg likadana ut, delade ett språk. Tänk om vi vuxna ibland kunde vara lite mera som barn?

Till sist vill jag bara säga att det är viktigt att komma ihåg att kampen mot rasism handlar inte om ”vi” och ”dom”. Det är en kamp för att humanism och mänskliga rättigheter ska omsättas i praktik och för att demokratin ska omfatta var och en som bor i Sverige! Vi har en lång väg att vandra innan vi når ett rättvist samhälle. Riv gränserna så kämpar vi tillsammans för kärlek och gränslös solidaritet!

Linda Kisinyinye Ekelund