Första maj med strålande vårsol
Årets första maj blev också årets första riktiga vårdag. Även detta år marscherade vi tillsammans med sossarna från Folkets Park till Torget där det blev musik, tal och uppsluppen stämning där kämpaglöden blossade.
Först ut bland talarna var SSUs Johannes Litzing som höll ett flammande tal för jämställdhet och rätten för var och en att bejaka sin inre övertygelse.Därefter var det Ida Bornlykkes tur att dra en lans för facket. En stark organiserad arbetarrörelse med stor uppslutning bakom fackföreningarna är en nödvändighet för att stå emot de nyliberala och konservativa krafterna.
Självklart var det vår egen Brittas tal som drog de längsta och varmaste applåderna. Britta har en förmåga att förmedla vänsteråsikter på ett lättförståeligt sätt, och många – även från andra partier – kom fram till Britta efteråt och tackade för ett bra tal.Efter Britta var det dags för dagens huvudtalare Annelie Karlsson, riksdagsledamot för S. Efter det fina talet kom även Annelie fram till Britta och tackade för hennes tal, Annelie konstaterade att vi strävar åt samma håll; frihet, jämlikhet och solidaritet.
Först ut bland talarna var SSUs Johannes Litzing som höll ett flammande tal för jämställdhet och rätten för var och en att bejaka sin inre övertygelse.
Därefter var det Ida Bornlykkes tur att dra en lans för facket. En stark organiserad arbetarrörelse med stor uppslutning bakom fackföreningarna är en nödvändighet för att stå emot de nyliberala och konservativa krafterna.
Självklart var det vår egen Brittas tal som drog de längsta och varmaste applåderna. Britta har en förmåga att förmedla vänsteråsikter på ett lättförståeligt sätt, och många – även från andra partier – kom fram till Britta efteråt och tackade för ett bra tal.Efter Britta var det dags för dagens huvudtalare Annelie Karlsson, riksdagsledamot för S. Efter det fina talet kom även Annelie fram till Britta och tackade för hennes tal, Annelie konstaterade att vi strävar åt samma håll; frihet, jämlikhet och solidaritet.
Här är Brittas hela tal:
Kamrater, mötesdeltagare
1 maj – arbetarrörelsens högtidsdag
Sen arbetarrörelsens barndom har Vänsterpartiet kämpat för frihet, jämlikhet och solidaritet och vi gör det ännu
Frihet är inte detsamma som modeordet valfrihet, som innebär att ha pengar och makt nog att välja och vraka bland varor och tjänster. Nej verklig frihet är slippa ängslas för att lönen inte ska räcka hela månaden ut. Frihet är att kunna gå till tandläkaren, när visdomstanden värker, utan att hushållskassan töms . Frihet är att ha en bostad där det finns plats både för barnens och de vuxnas behov och för den betala en rimlig hyra. Att veta att du får det du behöver när du blir sjuk eller gammal, att dina barn får gå i en bra skola och kan studera vidare utan kostnad. Frihet är att få tid och kraft över efter arbetsdagen att leka med sina barn, läsa en bok eller ströva i naturen, diskutera politik , måla om sitt kök eller skruva med sin veteranbil.
Jämlikhet är att alla människor har samma möjligheter att leva ett gott liv.
Men vårt lands folk har under borgarnas styre slitits isär – inkomstklyftorna har vidgats, de fattigastes hälsa har försämrats, medan de rikaste mår allt bättre. De rika har kunnat köpa sej hälsa genom vård och hjälpmedel, medan barnens glasögon knäcker den fattiges ekonomi. Och för den lågavlönade är en miljöbil och ekologisk mat inte att tänka på, fastän man gärna vill skydda miljön.
Men nu har glasögon till barn blivit gratis och 10 statliga miljarder skjuts varje år till kommunernas budgetar att användas för välfärd och skola och ökad jämlikhet. Av dessa pengar får Tomelilla 10,2 miljoner. Nattarbetande föräldrar kommer att få Nattis till sina barn och inga matsäckskorgar och idrottskläder för ungarna ska bekostas av föräldrarna – skolan ska bli avgiftsfri. 6 timmars arbetstid med full lön ska prövas och arbetet ska skötas av fler händer. Lönen ska gå att leva på.
Solidaritet är motsatsen till själviskhet och egennytta
Och under året som gått har många tomelillabor visat sin solidaritet med människor som i miljoner flytt från bomber och förtryck, en flyktingström som i små rännilar också nått oss. Och majoriteten av Österlens folk har mött dem med värme och välkomnande, med kläder och svenskaträning, med husrum och samvaro och visat dem till rätta i det nya landet.
Så stolta vi kan vara över att de har sökt sej till oss, och att vi har kunnat hjälpa!
Men – så kom baksmällan – Sverige inför gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd, asylrätten inskränks och familjer får inte längre alltid återförenas. Och nu stoppas flyktingarna vid gränsen i land efter land. De som levande tagit sej till Grekland skickas tillbaka över havet till Turkiet att förvaras i jättelika läger. Och åter har hundratals flyktingar drunknat i Medelhavet. Fästningen Europa sluter sej. Och här hemma glöder näthatet. Solidariteten falnade.
Solidaritet är också att betala skatt för att fördela från den som har förmåga till den som har behov. De flesta av oss gör det utan knot, eftersom vi vill att bra skolor måste finnas för alla barn, vård för alla sjuka och gamla, försörjning för den som inte har nåt jobb, utbildning för den som vill och som samhället behöver, vägar för den som färdas, natur för den som vill vandra och lära. För alla trygghet mot hot och brand, tid att skapa och njuta av det som skapats. Men det finns dom som inte känner solidaritet. Många av de allra rikaste gömmer med hjälp av banker, som Nordea och SEB, sina pengar för att slippa betala skatt – i Sverige 46 miljarder kronor! – vad kunde vi inte fått av trygghet och välfärd för skatten på dom pengarna? Ur skuggorna stiger klassamhället åter fram!
Vi slutar aldrig att kämpa för att åter skapa ett Sverige där frihet, jämlikhet och solidaritet är självklara!