För de blågröna partierna är den solidariska politiken där vi gemensamt äger och driver de samhällsnyttiga och allmännyttiga verksamheterna – som exempelvis skolor, sjukhus, andra vårdinrättningar, äldrevårdsinstanser, kollektivtrafik, apotek, bilprovning, post etc – ett rött skynke.

Det har inte med sunt förnuft att göra, det SKA drivas med vinstintresse vare sig det är vettigt eller inte! När det går käpprätt åt skogen med lönsamheten, och alla ser att det här är ett område som inte passar för deras modell, spelar det ingen roll; då är det ideologin som tar över och man tvingar in denna verksamhet i privat drift även om det inte finns någon som vill driva det som ett företag.

Precis det är vad som hänt tidigare med assistansverksamheten i Tomelilla. Och exakt det är vad som händer nu med städningen av kommunens lokaler.

Detta har hänt: Kommunen beslöt lägga ut lokalvården av sina lokaler på en extern utförare. Man valde Allianceplus, som redan då var ett skandalbolag. Hotell- och restaurangfacket, HRF, har haft företaget under lupp en längre tid och har fått höra hårresande berättelser om slavliknande arbetsförhållanden. Linköpings kommun uteslöt Allianceplus från en offentlig upphandling eftersom företaget i flera år gjort sig skyldiga till allvarliga misstag, och efter att Allianceplus tagit saken till Förvaltningsrätten konstaterades att bristerna var av sådan karaktär och omfattning att det var fråga om allvarliga fel i yrkesutövningen, och att kommunen hade rätt att utesluta Allianceplus från upphandlingen.

Detta var saker som kommunen kände till, eller åtminstone borde ha känt till, när man anlitade företaget. Men den alliansledda låtsasmajoriteten drev igenom upphandlingen och anlitade skandalbolaget. I ett slag var de av kommunen anställda lokalvårdarna ute ur den trygga kommunala värmen och utkastade i en osäker framtid i ett skandalomsusat bolag.

Det gick väl sådär. Efter en tid gick det inte längre att blunda för de många misstagen och den låga kvaliteten på städningen; det gick så långt att kommunen valde att häva avtalet i förtid. Det är ganska ovanligt, och kräver rätt stora misstag. I det läget valde Allianceplus att omedelbart avskeda samtlig personal – man gjorde detta via SMS! I sammanhanget måste man också vara tydlig med att bristen inte låg hos den anställda personalen, det man var missnöjd med var hur företaget skötte sitt uppdrag.

Nu stod man alltså med ett drygt tiotal omvittnat duktiga och av kommunen väl kända lokalvårdare, samtidigt som det inte fanns något avtal om städning av kommunens lokaler. Vilket guldläge, återanställ personalen och få igång städningen utan dröjsmål till en rimlig kostnad!

Det är nu ideologin slår ihjäl det sunda förnuftet; i stället uppmanar man de avskedade att själva bilda bolag och lägga anbud på jobbet! Kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg går till och med så långt att han ger de avskedade epitetet ”elva missnöjda personer” när de ber att få tillbaka sitt gamla jobb. Under tiden köper man desperat in städningen från annat håll, förmodligen till en avsevärt högre kostnad än det skulle vara att återanställa sin gamla personal.

Det blågröna minoritetsstyret i Tomelilla borde skämmas över hur de hanterat situationen. Det är alldeles självklart att den bästa – och billigaste – lösningen på detta dilemma är att genast återanställa städpersonalen och återta verksamheten i egen regi. Det är någon vi också föreslår i en motion till kommunfullmäktige.

Uppdaterades: 18 aug 2016